Insert Coin: Arkadespillenes kulturhistorie

Mer arkadespillhistorikk etter fredagens D2-sak:

Fredag 12. mai fylte jeg en side i D2 med et intervju med Ludde Nordenskjöld, som har skrevet boka Insert Coin, om spilleautomatenes kulturhistorie.

Men jeg hadde flere spørsmål og Ludde svarte bra, så her er intervjuet i sin helhet.

ØH: Du skriver at å spille arkadespill var en prøvesmak på fremtiden. Men ble fremtiden slik du hadde tenkt deg da?

LN: När jag skriver att arkadspelen var ett smakprov av framtiden, så menar jag att arkadspelen tekniskt sett alltid låg steget före konsolspelen. Det du spelade på tv:n i ditt vardagsrum var inte på långa vägar lika avancerat som det du kunde uppleva på en arkadmaskin. Många av de kända arkadspelen konverterades till hemmakonsoler och datorer som NES (Nintendo Entertainment System) och Commodore 64, men presentationen blev lidande. Grafiken var sämre överlag, figurerna blev mindre, ljudeffekterna och musiken lät mer pipig, och det som i arkadspelen presenterades i digitaliserat tal fick istället bli text på skärmen. Arkadspelen fungerade som en vägvisare för hur spelen som du hade där hemma förhoppningsvis skulle se ut om några år – när nästa generation av spelkonsoler kom ut på marknaden. Man kan säga att arkadspelen var konsolspelens storebror och förebild under en lång period.

Efter att arkadspelen mer och mer försvann under sent 1990-tal så har tv-spelen utvecklats åt ett annat håll, som jag inte hade kunnat förutse. Framför allt tänker jag på onlinespel, där man kopplar upp sig på nätet och möts i spelen, spel där man bygger upp sina karaktärer och vistas i virtuella världar under långa perioder.

ØH: En stor forskjell fra 1980-årene og i dag er jo at man måtte lete og kjempe for å finne fram til hobbyene sine, enten det var film, musikk, spill eller lignende. Og det kostet mye penger. Hva synes du har gått tapt når alt er så lett tilgjengelig i dag?

LN: Idag kan man med några knapptryckningar enkelt ladda ner ett par hundra spel till sin dator. På 1980-talet hade man kanske tillgång till två arkadspel i området där man bodde – det var allt. Att saker och ting är så lättillgängliga idag tror jag gör att man kanske har svårare att njuta av det man har framför sig. När det finns så mycket att välja mellan har man inte samma tålamod. Dessutom kan det vara svårt att hitta rätt i djugeln av spel, både nya och gamla, som finns tillgängliga idag.

Traileren til en fantastisk dokumentar. Hele filmen finner du nederst på sida. 

ØH: Hva synes du var det mest oppsiktsvekkende med historien om arkadespill i Sverige, som du oppdaget under arbeidet med boka?

LN: Oj, svår fråga. Det har kommit upp många saker som har fått mig att lyfta på ögonbrynen under arbetet med Insert Coin. Något som jag inte hade förstått innan var hur stort inflytande de enarmade banditerna och olika utbetalningsautomater haft på arkadspelen, både på gott och ont. Mellan 1973-1979 var enarmade banditer med riktiga pengar som insats/vinst lagliga i Sverige. Dessa automater drog in enorma summor pengar, vilket gjorde att automatfirmorna som ställde ut dem blev väldigt resursstarka och hade råd att satsa stort på arkadspel, som då var nya. Det finns inga siffror på hur många arkadspel som fanns i Sverige under 1970-talet, men att det var många råder ingen tvekan om.

Efter att de enarmade banditerna förbjöds 1979 har utställarfirmorna på olika sätt försökt kringgå reglerna och ändå ställa ut sina vinstbaserade automater, vilket har lett till att det statliga bolaget Svenska Spel 1996 tog monopol på utbetalnings-automater med sina Vegas-apparater. Vegas går idag att hitta på var och varannan restaurang och krog i Sverige. Eftersom Vegas drar in betydligt mer pengar än ett arkadspel eller flipper så är det sällan att en lokalinnehavare väljer att ha ett sådant på sin restaurang. De som ställer ut förströelsespel idag är nästan alltid entusiaster i första hand, inte affärsmän.

Något annat som fick mig att haja till under arbetet med boken var svenska Cherry-företagens intima relation med Atari under 1970-talet. Under ett tidigt skede låg Atari dåligt till ekonomiskt. Ataris grundare Nolan Bushnell (som faktiskt uppfann arkadspelet) planerade att sälja sitt bolag. Men Cherry-företagen hindrade honom genom att stötta Atari ekonomiskt. Om Bushnell hade sålt Atari då, vem vet hur arkadspelens historia hade sett ut?
 
ØH: Hva slags muligheter finnes for å spille slike spill i dag, enten på nett eller på faktiske maskiner. Har museer vært flinke til å ta vare på denne historien?

LN: Idag kan man ladda ner de flesta gamla arkadspelen till sin dator. Det finns även samlingar med arkadspel att köpa till olika konsoler, samt konverteringar av spel till smartphones. Med de flesta som någonsin har spelat ett riktigt arkadspel i kabinett är överens om att känslan inte går att imitera på dessa format.Muséer och mässor har mer och mer börjat uppmärksamma arkadspelen. 2013-2014 var den vandrande utställningen Game On 2.0 inhyst i Tekniska Muséet i Stockholm. De hade bland annat ett 20-tal klassiska arkadspel i utbudet. Utställningen blev succé och förlängdes med fem månader. Årliga spelmässor, som Retrospelsmässan i Göteborg och Retro Games i Stockholm, satsar på att ha många spelbara arkadspel i utbudet. I Stockholm öppnade 2015 den första spelhallen på nästan femton år. Den heter HEY STHLM och imiterar en japansk spelhall med moderna japanska maskiner. För närvarande finns cirka 35 arkadspel samt 6 flipperspel på HEY, men de planerar att utöka med ännu fler spel

.

Ghost ‘n Goblins, alias Makamura, hos HEY STHLM.

ØH: Det er jo lett å tenke seg at dette bare er historie, men hva er arven etter automatbransjens gullalder? Hvordan er den synlig i dag?

LN: Idag är Sverige känt som ett land som producerar mycket dataspel och det talas om ”det svenska dataspelsundret”. För att återknyta till fråga 3, så tror jag att grunden till detta går att spåra tillbaka till 1970-talet och hur situationen såg ut i Sverige då. Då introducerades detta nya medium som vi kallar interaktiv underhållning i allmänhetens medvetande, till stor del tack vare de enarmade banditerna som var lagliga. Att Sverige är så stort på dataspel idag tror jag i viss utsträckning har med detta att göra.

ØH: Hvorfor tror du vi ser en gryende kjærlighet overfor de gamle spillene i dag?

LN: Jag tror att den gryende kärleken till gamla spel som vi ser idag beror på ett par olika saker. Dels handlar det om enkelheten som de gamla spelen är kända för. I de spel som utvecklas idag finns det ofta en inlärningströskel som är ganska hög. Vanligtvis finns det en story som du måste sätta dig in i, sedan måste du ta dig igenom en rad olika val innan du ens kan börja spela. Spelen i sig har ofta många och ibland komplicerade funktioner och det tar ett tag att sätta sig in i hur allt fungerar. I ett arkadspel räcker det med att stoppa in ett mynt och trycka på start-knappen – och sedan är man igång.

Det blir extra tydligt om man jämför knappsatserna till de olika formaten: På ett arkadspel har man en joystick och två eller tre knappar, medan en handkontroll till ett konsolspel idag ofta har uppåt ett tiotal olika knappar, samt en eller två analoga spakar och ofta även ett styrkors. De flesta arkadspelen är så enkelt uppbyggda att man direkt förstår vad det går ut på. Själva gameplayet är väldigt intensivt och snabb. Ett spel kan vara mellan to och 15 minuter, beroende på hur duktig du är. Det är en snabb form av förströelse som man inte måste lägga ner en massa tid på om man inte vill.

Sedan handlar det förstås om nostalgi. Vi som spelade arkadspel på 1970-1990-talen har idag kommit upp i en ålder då vi gärna blickar tillbaka på vår uppväxt. Att saker och ting var enklare förr är ju delvis en klyscha, men just när det kommer till tv-spel så är det sant. Jag tror också att många dras till den enkla och stilrena grafiken. Spelutvecklarna har länge jobbat med att försöka göra spelen mer realistiska, det var själva definitionen av ”bra grafik” under en lång period, men nu har man börjat inse att realistiskt inte nödvändigtvis är samma sak som snyggt. Den gamla pixelgrafiken har en charm som många dras till idag, även folk som kanske inte var med när det begav sig.

Advertisements

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut / Endre )

Twitter picture

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut / Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut / Endre )

Kobler til %s

%d bloggers like this: